Jan Milld är en av dem som betytt mest för svensk invandringskritik. 1994 var han en av dem som bildade föreningen Blågula Frågor och påbörjade utgivningen av tidningen med samma namn. Projektet var utan tvivel väldigt naivt i sin uppfattning till etablerad media och partier i sin inledning, detta var man dock snabbt över och tidningen blev från första nummet en väldigt värdefull källa för alla som argumenterade mot mångkulturens konsekvenser.

Milld har alltid varit anspråkslös i sitt politiska arbete, alltid villig att hjälpa dem som haft en ärlig och seriös agenda. Han har alltid varit osjälvisk och inte framhävt sig själv, även om han nog ibland gillat att arbeta ensam. Med tiden blev Jans ställningstaganden tydligare, innan valet 2002 blev han medlem och företrädare i Sverigedemokraterna och senare även partisekreterare. När han lämnade Sverigedemokraterna började han skriva för Nationell Idag, något han gjorde för så sent som för bara några veckor sedan. Beskedet om hans sjukdom kom därför lika hastigt som olustigt för oss.

Att vi som känner Jan vet vilken bra person det är, även utanför politiken. Det är så orättvist hur en sådan rakryggad och snäll människa skall drabbas av hjärnblödning ännu så ung. Beskedet har tagit oss hårt.

Vi vet att vår ringa hälsning bara är en i raden om Jan Millds tillfriskning, men det är en viktig sådan för oss att visa i hur mycket vi uppskattar Jan som både person och politiker.

Vår anspråkslösa blomstergrupp innehöll denna enkla hälsning: ”Vi tänker på dig, du som vågat och orkat göra mer än de flesta. Vi hoppas alla på att du skall bli bättre, fosterlandskämpe!”