När rörelsen inte fungerar som den ska
Ända sedan sommaren har ett intensivt omorganiseringsarbete pågått inom den nationaldemokratiska rörelsen. Siktet har varit ambitiöst inställt på stora förbättringar med både långsiktiga och kortsiktiga resultat. Arbetet har varit progressivt och konstruktivt - fram till för lite drygt två veckor sedan.
Nationaldemokraterna har valt att ligga lågt med att kommentera det inträffade då vi anser att detta är precis sådant som våra motståndare önskar sig att vi skall ägna oss åt. De som valt att agera på detta huvudlösa sätt har ett stort ansvar för att förstöra inför den viktiga demonstrationen den 10:e december. Nationaldemokraterna har funnits sedan 12:e augusti 2001. Till skillnad från många andra nationella organisationer, har vi alltid varit en parlamentarisk rörelse. En rörelse där de aktiva medlemmarna väljer sina företrädare. Vi har givetvis varken förr eller senare brukat våld mot våra aktivister eller hotat medarbetare med våld. Den som anser annorlunda bör kunna bevisa sina påståenden.
De som känner oss vet att det faktiskt aldrig varit så vi jobbat. Den som känner Marc Abramsson vet att han under 14 års engagemang aldrig lyft handen mot en nationell kamrat. Däremot har Abramsson otaliga gånger hamnat i våldsamma situationer när han angripits av millitanta meningsmotståndare.
Påståenden och rykten florerar friskt, där aktivister i ND, påstås ha gjort både det ena och det andra. Vi är därför nödgade, hur tragiskt det än är för alla inblandade, att faktiskt ge vår syn på saken.
Till alla händelser med människor inblandade finns det som regel minst två versioner. På vissa nationella nyhetssidor speglas regelmässigt bara en sidas version. Hur detta faktum påverkar trovärdigheten är det upp till var och en att bedöma, vi kan vara glada att inte ens maktens medier sänker sig till den nivån.
Vi vill härmed kraftigt dementera påståenden om att exempelvis människor skulle dragit kniv eller att det har handlat om någon intern uppgörelse på kontoret. Det finns minst sju vittnen på detta och hittills bara en som hävdar något annat, nämligen att så skulle skett. Det är en enskild människas val att angripa med fysiskt våld - vilket uppenbart var den enda avsikten personen hade med att besöka partiets kontor, där utöver, ensidigt, besinningslöst våld, även hot utdelades såsom att "skulle skära halsen av dig". Det minsta man kan begära är att av den som gör något liknande är att denne står för sina handlingar.
Vi anser att beteendet som helt saknar proportionalitet och vidare är fullständigt oacceptabelt.
Att tillgripa ett meningslöst våld mot sina medarbetare om man anser sig vara nationell, är för oss obegripligt.
I ett sådant läge kan man knappast heller klandra den kanslist som tillkallar polis, därefter är bollen i rullning. Abramsson som överöstes av slag hade knappast möjligheten att vare sig fatta beslut om polis eller inte skulle tillkallas eller hur människor agerade på platsen.
- När jag så småningom började kunna se och tänka klart var polisen redan på plats, säger Marc Abramsson och berättar vidare att:
- Min målsättning är att bedriva en radikal nationell politik. Att rörelsen skall ha en politiskt revolutionär inriktning i motsats till en konservativ borgerlig sådan som SD innebär inte vi skall vara ett maffia-nätverk. Att vara radikal eller revolutionär är definitivt inte samma sak som att vara kriminell.
En rörelse som använder vendettan, slår ned varandra, hotar varandra till livet och pratar om att skära halsen av sina kamrater är en rörelse med samma tankegods som ledde fram till det organisationer som Assyrisk/Syrianska Södertäljenätverket. En sådan kriminell rörelse har aldrig och kommer aldrig befria vårt folk. När någon tar till denna typ av oprovocerat våld mot sina kamrater bryts möjligheterna för rörelsen att lösa problemen internt, allt annat skulle innebära en utveckling mot just en kriminell rörelse.
Det är inte och kommer aldrig bli Nationaldemokraternas väg. Det har dock aldrig legat i vårt intresse i att spä på en konflikt, söka hänga ut folk eller skada andra nationella eller nationella intressen tvärtom, berättar Abramsson vidare.
Nationaldemokraterna och vår rörelse med Nationell Idag, Svergiebutiken, mfl. har under året som gått utvecklat så gott som all propaganda till Förbundet Nationell Ungdom, vi har designat, producerat och kodat hela hemsidan, sponsrat hela uppbyggnaden av Förbundet varje månad, och haft två av deras mest betydande företrädare anställda en för tidningen och en för organisationsuppbygganden. Organisationen har också tillhandahållit webhotell, register och administrationsstruktur mm.
På samma sätt har vi hjälpt fram Mikael Skillt och dennes nätverk StoppaPedofilerna.se genom att ND har utvecklat hela hemsidan, betalat för webhotell, gjort den dyra systemutvecklingen av Android-appen, PedoTracker för kampanjen. Man har också fått möjligheten att låna datorer och telefoner av ND.
Visst har båda dessa projekt givit en hel del tillbaka till vår rörelse men det är obehagligt att se hur lätt det är att glömma eller bara vilja strunta i allt det arbete Nationaldemokraterna gjort för såväl Stoppa pedofil-kampanjen, Förbundet Nationell Ungdom, som för manifestationen mot svenskfientligheten - där vi redan bidragit långt mer än vad som krävts för vårt deltagande.
Om det funnits brister i ledarskapet verkar det inte direkt hindrat vår organisation från att stå för flera för rörelsen väldigt avgörande framsteg under året. När vår organisation gör bra saker då vill man förneka att det är vår organisation, när något går fel är det istället bara Nationaldemokraternas och Marc Abramssons fel.
Denna gång har dock ytterligare en, inte helt oväsentlig del av verkligheten förtigits, fler av de tunga namn som Mikael Skillt nämner i sin Nationell.nu intervju, har haft långtgående ansvar för avsevärda delar av ledningsarbetet. Deras beslut och förslag finns tydligt dokumenterade på regelbundna protokollförda möten. Det finns hittills inte ett enda beslut där Marc Abramsson kört över dessa som nu själv helt svär sig fria från ansvar. Dessa har också kunnat arbeta i stort sett helt självständigt med sina ansvarsområden.
Den stora frågan blir vad i detta har Marc Abramssons arbete eller insats påverkat deras arbete i sina ansvarsområden negativt?
ND vill understryka att vi inte lämnar några kommentarer till EXPO, en policy vi följt sedan starten. Att uttala sig till Expo är knappast bättre än att tillkalla polis när någon hotas till livet, vem som sagt vad till Expo kanske bör bedömas utifrån vems historia de berättar.
Vi vill förövrigt tacka Magnus Söderman för de goda råd och den hjälp han bidragit med under höstens omorganiseringsperiod. Vi vet att du inte är ett "får", utan en värdefull kämpe och vi har den djupaste respekt för ditt arbete. Vi tror nog att du förstår att vi inte nedvärderar dina prestationer. Ingen av oss har heller ansett att du är en "följare" vilket är ett ord ingen av oss använt eller känner igen. Däremot hade man kanske önskat att du pekat med hela handen när för rörelsen tråkiga saker händer, så folk vetat tydligt vilken väg du trott på. Att du är mer än nog less på människor som bråkar förstår vi dig, det är vi också.
Till de som ingick i en grupp som mer än gärna ville stjäla tidningen Nationell Idag, utan att behöva göra arbetet med att bygga upp en veckotidning, kan vi bara säga: Ni kommer aldrig lyckas ta tidningen från medlemmarna som byggt upp den. Vi vill inte heller önska er bättre lycka nästa gång, utan hoppas att ni lärt er en läxa och väljer att själva göra grovarbetet nästa gång, istället för att söka stjäla andra människors arbete.
Slutligen vill vi med dessa ord lämna det inträffade bakom oss och gå vidare mot nya utmaningar.
De som inte uppskattar det arbete och den hjälp ND gett dem under året, står dem fritt att klara sig på egen hand. Det arbete vi gjort är osjälviskt, oftast vet ingen ens att det är ND som gör arbetet i kulisserna. Ofta får ND aldrig vare sig ett tack eller ett erkännande, men det gör inget - vi kämpar inte för vår egen skull, utan för vårt folks framtid. Det innebär dock inte att vi kan acceptera att beskyllas för vad som helst.
För det svenska folkets befrielse!












