








Annonser:



|
|
Dekadensens och drogernas festival
|
Den anrika Hultsfredsfestivalen har gått i graven. Här samlades tusentals ungdomar varje sommar för att i gemenskapens och sundhetens tecken avnjuta både sällskap och uppbyggande musik.
Eller inte. Låt oss prova igen. ”Den anrika Hultsfredsfestivalen har gått i graven. Här samlades tusentals ungdomar varje sommar för att i dekadensens tecken supa och festa loss tillsammans” Det kändes bättre!
Tyvärr verkar dessa festivaler vara populära bland ungdomen idag, enligt mitt tycke en skam utan dess like. Blotta synen på de hundratals tälten, ofta med ett snett anarkist-A sprayat på ena sidan, de berusade människorna, slappheten och det ovårdade vänsterstuket får en i bästa fall att vilja kämpa hårdare för ett sundare samhälle. I värsta fall får det ens stridsmoral att dala när man ser det svenska folket så nedgånget, så långt ifrån vad det en gång var.
Jag läste en rapport, varav en av författarna kom från Stockholms Universitet. Rapporten heter ”Musikfestivaler och droger” och sammanställdes år 2004. Onekligen en läsvärd rapport. Följande citat är hämtat därifrån, från en 25-årig kvinnlig deltagare på den ”anrika Hultsfredsfestivalen”:
”Folk dras till en festival för att man vill supa och vara odräglig. Vill man inte dricka så tror jag inte en festival är så himla kul. Här dricker man ju mer… man dricker ju nästan varje dag. Det är mest bara att det är kul att festa, och när man är på ett ställe där alla festar så kan man lika bra passa på att utnyttja det också”.
Men det slutar tyvärr inte med alkoholen. Rapporten heter som sagt ”Musikfestivaler och droger”, och där kan man läsa att över hälften av de personer som intervjuades under Hultsfredsfestivalen hade provat på en eller flera droger. Framför allt cannabis, det är den ”skojigaste drogen”. Man blir rolig och glad av den, kan glömma bort att man har ett ansvar och en plikt för ett tag och leva ut sina med drogens hjälp nyfunna perversioner undertiden som vårt folk försvinner och vårt land går under. Riktigt skojig drog, det där. Att Hultsfredsfestivalen dessutom har en uttalad policy om att all ”främlingsfientlighet” starkt förbjuds på festivalens mark får mig verkligen att hoppas att den aldrig har fått besök av en person som kallar sig för ”nationell”. Det vore i sanning en skam för folk och land.
Går jag hårt åt festivalen nu? Visst gör jag det, men inte så hårt som jag hade velat. En debattartikel likt denna får som mest innehålla 800 ord, det får sannerligen inte plats mycket fördömande på dessa få rader. Fördömandet av dylika festivaler skulle kunna fylla tidningar för ett helt år framåt. Dekadensen hos svenskarna, hos vårt eget folk, är en av de viktigaste sakerna att bekämpa. Makten vill inte se unga, friska, sunda, egentänkande och företagsamma ungdomar. De är dessa som med sitt eget uppförande och goda föredöme kan påverka massorna i rätt riktning. Makten vill istället se neddrogade, alkoholpåverkade, flamsiga och slappa ungdomar, för de vet att dessa knappast kommer att kunna, eller ens vilja, anstränga sig för att byta ut en förrädarregering mot ett nationalistiskt styre.
Själv blev jag oerhört glad då jag läste att Hultsfredsfestivalen skulle läggas ned. Som ungdom har man fått höra mången historia från festivalen, vilket endast har stärkt mig i min övertygelse att dylika ”tillställningar” måste bekämpas. Dock försvann glädjen över festivalens försvinnande ganska snabbt – är där inte en festival att besöka, får man hitta sig en annan. Givetvis kommer dessa ungdomar att vallfärdas till Roskildefestivalen istället, en festival där man i drograpporten kan läsa att över 72 procent testat på ”andra rusmedel än alkohol”. Vissa problem måste lösas i grunden, men det är en annan historia.
|
Sanna Hill
Publicerad: 2010-07-09
|
Utskriftsvänligt format
Tipsa en vän
|
 |
 |
 |
» Löpsedeln » Tipsa oss » Prenumerera
© Nationell Idag
|
|
|






Politiska begrepp som ”höger” och ”vänster” är subjektiva benämningar som grundar sig på var betraktaren själv står politiskt. Alltså, intar man en traditionell marxistisk och extrem vänsterståndpunkt så blir allt annat olika grader av högerpolitik. Om man däremot själv intar en extrem högerposition så blir allt annat vänster. Läs mer
|
|
Jörgen Kromann
|
|
|


Miljöpartiet har tillsammans med Vänsterpartiet fortfarande mycket högt anseende i miljörörelsen. Båda partierna kan emellertid betraktas som populistiska missnöjespartier. Läs mer
|
|
Åke Blomdahl
|
|
|
|