|
|
|
|
Feminismen och våldtäkterna |
||
|
Feminismen är en god kandidat till titeln som den mest fördummande rörelsen någonsin. Visst har andra politiska och sociala rörelser ibland ägnat sig åt att bekämpa väderkvarnar. Men feminismen är en rörelse som praktiskt taget uteslutande ägnar sig åt att blanda bort korten. Dess förklaringar är enbart ägnade att bortförklara; den förmörkar istället för att belysa; den grumlar vattnet istället för att bringa klarhet. Att samhället blir allt osäkrare för kvinnor är ett faktum. Vi patrioter har ägnat en oerhörd möda åt att belysa detta faktum och förklara varför det blir allt osäkrare. Utifrån statistik, personliga erfarenheter och iakttagelser, djupdykningar i rättegångsprotokoll med mera vet vi att det till den absolut övervägande delen beror på den påtvingade mångkulturen. Vi har solida bevis för att etniska främlingar ligger bakom den allra största delen av det ökande våldet ? och framförallt våldtäkterna mot svenska kvinnor. Det räcker med att konstatera att en majoritet av våldtäkterna idag begås av invandrare. Vi har också kunnat påvisa att invandrares våldtäkter på ett rent skrämmande sätt skiljer sig från svenskars vad gäller brutalitet och grymhet, men eftersom detta inte är statistik som kan fås ur BRÅ-rapporter eller ?När, var, hur? lämnar vi detta faktum bakom oss. Vi nöjer oss med att personer utan svenskt medborgarskap begår omkring en tredjedel av de lagförda våldtäkterna i Sverige. Dessa uppgifter är tillgängliga för varje läskunnig individ. Var och en som av sin skapare försetts med en hjärna större än en hasselnöt, torde kunna inse att invandrares större våldtäktsbenägenhet inte upphör så fort de blivit svenska medborgare, och därigenom kunna räkna ut att en majoritet av våldtäkterna i Sverige måste begås av främlingar ? av människor som inte betraktar sig själva som svenskar, och som endast extremt politiskt korrekta människor betraktar som svenskar. Större delen av våldtäkterna begås alltså av etniska främlingar som ursprungsbefolkningen aldrig ville ha hit, som svenskarna röstade nej till i Sjöbo och skulle ha röstat nej till även i resten av landet om de fått chansen. Det finns alltså en synnerligen enkel förklaring till att de ökar: samhället blir mer och mer mångkulturellt, och de mångkulturella elementen är mångdubbelt mer benägna att våldta än vad svenskar är. Detta är enkla fakta som vem som helst kan räkna ut med hjälp av tillgänglig statistik. Massmedia försöker förstås ständigt bortförklara saken, men även detta är lätt att genomskåda för var och en som tänker längre än näsan räcker. Nyligen basunerade t.ex. DN ut att invandrare minsann är överrepresenterade även som offer. Det är ett givet faktum att när invandrare umgås mest med invandrare, så kommer en ganska stor andel av våldtäkterna i nära relationer att begås mot invandrarkvinnor, på samma sätt som svenskars relationsvåldtäkter mest riktar sig mot svenska kvinnor. Men det finns en mycket kraftig tendens hos invandrarmän att hellre våldta svenska kvinnor. Överfallsvåldtäkter, uppraggningsvåldtäkter (ofta med hjälp av droger som rohypnol) och i synnerhet gängvåldtäkter riktar sig nästan uteslutande mot nordiska flickor. Ett främlingsgäng väljer helt enkelt inte ut en kurdisk eller arabisk, eller ens asiatisk eller afrikansk, flicka. De våldtar en nordisk flicka, eftersom våra tjejer ses som lovliga byten. Vad gäller våldtäkter i nära relationer är det ofta så att en invandrad pojkvän våldtar den flicka han är ihop med, och även här är det uppenbart att de hellre våldtar svenska flickor. För att få någon meningsfull statistik över detta måste man givetvis räkna in hur många svenska tjejer som är tillräckligt lurade av massmedias propaganda för att vara tillsammans med en invandrare, och jämföra hur många som blir våldtagna av dessa jämfört med hur många som våldtas av sin svenske pojkvän eller make. Men det gör inte DN, och det krävs inget geni för att räkna ut varför. Att invandrarkvinnor är "överrepresenterade" som offer beror endast på att de flesta svenskor inte är tillsammans med främlingar. Däremot är det direkt vanligt att invandrade våldtäktsmän specifikt riktar in sig på svenska flickor. Vilket borde vara ett betydligt viktigare faktum att rapportera om. Det visar sig även att DN faktiskt var tvungen att manipulera statistiken för att få det att låta bra. Läs mer om det här. Man bör också betänka att mörkertalet är mycket stort beträffande våldtäkter. Bara ett litet antal anmäls ? vilket inte är att undra på när förövarna i regel döms till straff som bara utgör ytterligare en spottloska i ansiktet på offren, om de mot förmodan blir fällda vill säga. Troligen leder inte ens en våldtäkt på När man försöker räkna in mörkertalet, visar det sig att ungefär en svensk flicka i varje högstadieklass blivit våldtagen ? sannolikt över hälften av invandrare. Fortsätter det mångkulturella projektet, så kan vi se fram emot att den siffran stiger ytterligare så att det förr eller senare blir både två och tre i varje klass. Den utvecklingen kommer att fortsätta tills tillräckligt många blivit tillräckligt förbannade för att gå emot det rådande åsiktsförtrycket och kräva ett slut på det mångkulturella samhällsexperimentet. Enligt feministerna är det inte alls så. Ökningen av våldtäkterna beror istället på de svenska männen och den svenska kulturen. Tro't eller ej, det är faktiskt vad de säger! En insändare som bekräftar feminismens bisarra natur, såväl som alla mina privata fördomar mot akademiska idioter, publicerades i DN den 26 februari 2005: Vad är det egentligen som är onödigt? Germund Hesslow skriver att den aktuella feministiska kampen är onödig. Det räcker med att vända blad i samma tidning för att läsa om att antalet anmälda våldtäkter ökar men att nästan inga förövare döms. Hur kvinnor förnedras under rättegångar. Eller slå på radion och höra ännu en hockeychef mumla om att flickan får skylla sig själv om hon följer med tre killar hem. Och jag frågar mig vad det är som är onödigt: Att vita medelklassgubbar med fina titlar får plats att vältra sig i förlegade åsikter på helsidor i Sveriges största morgontidning. Eller att kämpa för ett samhälle där kvinnor inte är rädda för att gå ut ensamma i mörkret, människor inte trycks ner på grund av sitt kön och där varje individ har ett socialt skydd från samhället. Feminism är inte en fråga om påtvingad likformighet, det handlar om mänskliga rättigheter. Karin Andersson Studerar till psykolog vid Uppsala universitet För det första är det intressant att hon beskriver professor Hesslow som en "vit medelklassgubbe" och tydligen anser att sådana inte ska få komma till tals med politiskt inkorrekta ("förlegade") åsikter ? inte ens när de vilar på en solid grund av biologisk forskning. Som bekant har den fria debatten kvästs fullständigt när det gäller mångkultur, homosexualitet med mera, medan den inte är helt avskaffad vad gäller feminismens dogmer. Men om bara yttrandefriheten avskaffas även i denna fråga ska tydligen kvinnor kunna känna sig säkra igen. För det andra är det typiskt för feminismen att rikta in sig mot grupper som inte bär det minsta ansvar för att kvinnor inte vågar gå ut ensamma sent på kvällen. De allra flesta människor vill faktiskt inte alls att män och kvinnor ska tvingas göra exakt samma saker. De flesta vill exempelvis inte dela barnledigheten lika, utan anser det naturligt att kvinnan ? i de flesta fall ? stannar hemma mer än mannen under småbarnsåren. Faktum är att 83 procent av alla kvinnor visat sig vara nöjda med det nuvarande systemet, där bara en månad är särskilt vigd åt pappan medan resten är fri att fördela som man vill. Vill vanligt folk ändra på något, så är det i så fall att de vill ha längre barnledighet över huvud taget ? inte att tvingas dela upp den 50-50. Detta får de feministiska gaphalsarna ogilla om de vill. Men de nöjer sig ju inte med detta. Totalitarism ligger i de politiskt korrektas natur, och därför nöjer de sig inte med att lufta sina åsikter utan vill istället att alla andra åsikter ska betraktas som "förlegade" och inte värda att diskutera. De enda åsikter som är värda att diskutera är de politiskt korrekta, i olika små nyansskiftningar, och dessa är ofta rejält magstarka för normalt tänkande människor. Kvinnor stannar hemma med barnen mer än vad män gör. Professor Hesslow och flertalet vanliga svenskar anser att detta är helt i sin ordning, och att den feministiska kampen ? vars uttalade mål är att tvinga alla att göra exakt som feministerna tycker ? därför är onödig. (I själva verket är det totalitära galenskaper, men professorn uttryckte sig förstås mer diplomatiskt. Annars hade ju inte hans debattartikel publicerats.) Detta ställs alltså i kontrast mot att kämpa för ett samhälle där "kvinnor inte är rädda för att gå ut ensamma i mörkret, människor inte trycks ner på grund av sitt kön och där varje individ har ett socialt skydd från samhället". Dessa saker motsäger alltså varandra, om vi får tro feministerna. Om bara män och kvinnor kunde pressas in i samma trånga mall och tvingas göra exakt samma prioriteringar vad gäller barn, hem och yrkesliv ? och man dessutom förbjöd folk från att uttrycka den "förlegade" åsikten att det går att göra på något annat sätt ? så skulle allt bli bra igen. Varje tendens till att kvinnor stannar hemma mer än vad män gör leder till att de blir rädda för att gå ut i mörkret, trycks ner på grund av sitt kön och går miste om samhällets sociala skydd. Goddag yxskaft. För det tredje är det betecknande att hon väljer att citera just "hockeyfallet" istället för det grövre övergreppet i Motala som var aktuellt i samma veva. I det ena fallet har en berusad 22-årig kvinna följt med tre jämnåriga svenska hockeystjärnor till ett hotellrum. Hon vaknade upp utan minne av vad som hänt, men tydligen hade alla tre männen haft sex med henne. Hon anmälde dem för våldtäkt. I det andra fallet har en 13-årig svensk flicka lurats till en lägenhet där fyra kurder i åldrarna 30, 26, 22 och 16 år drogade henne för att sedan turas om att våldta henne i flera timmar. Två av männen friades, två dömdes till löjliga straff. Feministernas prioriteringar är sannerligen märkliga för oss normala människor. Borde inte en gruppvåldtäkt av en drogad 13-åring ge upphov till mycket större vrede? Är det inte märkligt hur beredvilligt feministerna riktar fokus på ett litet fåtal fall av "grupputnyttjande" där svenska män varit inblandade, utan direkt brutala inslag och med jämnåriga offer ? medan de är tysta inför ett enormt mycket större antal fall, som ofta är ojämförligt brutalare och/eller offren mycket yngre, och som begås av invandrare? Låt oss också fundera över feminismens roll i sammanhanget. De tidiga "kvinnosakskämparna" strävade efter att få männen att uppföra sig bättre ? bland annat genom att tillbringa mer tid med barnen och hustrun, och inte minst genom att dricka mindre eftersom det myckna manliga supandet ledde till sådana saker som bortsupna sparpengar, splittrade familjer, otrohet och kvinnomisshandel. Men sedan länge har feminismen gjort precis tvärtom, och framhållit att kvinnor minsann kan supa lika bra som män. De predikar ständigt att kvinnor inte alls är mindre benägna att vara otrogna än män (vilket de är, även om de till feministernas stora förtjusning närmar sig männen i detta avseende) och att kvinnor minsann också kan knulla med hur många de vill. Att det ofta är svårt att bevisa att kvinnan inte varit med på det, är väl inget att förundras över när feministerna framhåller att kvinnor minsann kan "ta för sig" lika mycket som män? De kräver att vi ska betrakta kvinnor som precis lika benägna att hänge sig åt sex utan djupare känslor, endast för den fysiska njutningens skull. De vill att vi ska tro att kvinnor inte alls är känsligare och mer sårbara än män. Men samtidigt vill de vända på bevisbördan och utgå från att män måste bevisa att kvinnan faktiskt ville ha sex. Det går inte ihop. Enligt den "reaktionära" kvinnosyn som flertalet vanliga svenskar har anses kvinnor vara känsligare och sårbarare samt mindre benägna att ägna sig åt meningslöst sex, och man utgår därför från att kvinnor inte alls vill ha sex med flera män annat än om motsatsen bevisas eller åtminstone görs trolig. Feministerna anser däremot att kvinnor måste vara lika sexuellt okänsliga som män ? och då kan man ju undra vad de gnäller över. Många unga män, kanske de flesta, skulle, i ärlighetens namn, knappast säga nej till fyllesex med tre attraktiva idrottstjejer. De skulle inte betrakta det som ett övergrepp, inte ens om de varit helt borta och inte kom ihåg något dagen efter. De skulle garva åt saken, många skulle rentav skryta om det. (Vilket är bra barnsligt, men det är en annan femma.) En kvinna sitter verkligen inte och skrattar åt saken när baksmällan lagt sig, utan mår tvärtom fruktansvärt dåligt av det. Att det räknas som ett övergrepp eller rentav våldtäkt ifall hennes berusning utnyttjas av tre män är självklart. Kvinnor är nämligen betydligt mer sexuellt sårbara. Men om vi låtsas som om de inte är känsligare ? tja, skulle vi räkna det som våldtäkt ifall en berusad man blev påsatt av tre snygga idrottstjejer? Så sjutton heller. Det skulle betraktas som ovärdigt beteende, men inte ens i närheten av det grova övergrepp vi ser i den motsatta situationen. Oavsett omständigheterna i övrigt, är det fullständigt solklart att hockeyfallet är mindre hemskt än Motalafallet, där flickan var mycket yngre, männen fler och det är mycket mindre sannolikt att hon berusat sig på egen hand. I det ena fallet handlar det troligen om ett övergrepp, kanske rentav gruppvåldtäkt, men kan också handla om berusat gruppsex som skett i stort sett frivilligt. Det är svårt att vara säker. I det andra fallet rör det sig om en klart bevisad ? vad domstolen än påstår om saken ? gruppvåldtäkt av en 13-årig flicka av fyra invandrare i åldrarna 16 till 30. Att de inte dömdes till hårda straff är ett justitiemord och inget annat, men sådant sker förvisso nästan varenda gång en svensk flicka gruppvåldtas av främlingar. Varför väljer feminister att likställa dessa fall? Eller i den blivande psykologen Karin Anderssons fall, att framhålla det förstnämnda? Svaret är givetvis att om man kan likställa dessa fall, blir det lite lättare för dem att inbilla sig att ökningen av våldtäkterna är svenska mäns och den svenska kulturens fel. Feministerna ignorerar inte bara all normal mänsklig logik, utan vänder den i sin motsats. Sanningen är ju att våldtäkterna har ökat enormt samtidigt som feminismen fått sitt stora genomslag, samtidigt som ojämlikheten (både verklig och inbillad) mellan män och kvinnor minskat, och samtidigt som den svenska kulturen försvagats kraftigt. Kvinnor får sedan länge bli officerare och poliser, kvinnliga VD:s är vanligare än någonsin, halva riksdagen består av kvinnor, och så vidare. Även om feministerna inte är nöjda än, borde de väl inse att något är fel med deras teorier när våldtäkterna inte samtidigt börjar minska, utan tvärtom ökar i rasande fart? Enligt den patriotiska rörelsens förklaringsmodeller beror våldtäkterna i första hand på antalet etniska främlingar ? varav vissa folkgrupper är värre än andra ? och vi kan därför förvänta oss att våldtäkterna varierar i takt med invandrarnas antal. Enligt feminismen beror våldtäkterna istället på ojämlikhet mellan män och kvinnor, och då borde vi ju kunna förvänta oss att våldtäkterna varierar i takt med ojämlikheten. Ju fler kvinnor som kommer ut i yrkeslivet, ju fler män som stannar hemma med barnen, ju fler män som väljer traditionella kvinnoyrken och vice versa, och ju mindre löneskillnaderna blir ? desto färre borde våldtäkterna bli. Döm själv vilken förklaringsmodell som stämmer överens med verkligheten. Karin Andersson säger sig vilja kämpa för ett samhälle där kvinnor inte är rädda för att gå ut ensamma i mörkret, vilket vore i högsta grad lovvärt om det inte var för det faktum att hon skyller på "vita medelklassgubbar med fina titlar". Inte ens en feminist är förstås fullt så korkad att hon tror att det är professor Hesslow som driver runt i parken sent på kvällen med sina vita medelklasskolleger för att gängvåldta unga svenska kvinnor. Men hon tror tydligen på fullaste allvar att överfallen kommer att öka ifall professorns forskning, som visar att män och kvinnor överlag är olika i sina beteendemönster (vilket både är självklart och vetenskapligt bevisat bortom varje rimligt tvivel), får föras fram i svenska massmedia. Tror alltså Andersson och andra feminister att våldtäktsmän har läst för många böcker om biologiskt betingade könsskillnader? Att de invandrare som begår den överväldigande majoriteten av just de brott som gör att kvinnor är rädda för att gå ut i mörkret, har förläst sig på professor Hesslows biologiska forskning? Nej, givetvis inte. En sådan förklaring är även den för absurd, till och med för feminister. Så vad menar de då? Det är här feminismen går in i dimman och börjar häva ur sig den ena obegripliga harangen efter den andra som vanligen består av lögner, missuppfattningar och renodlat nonsens, blandat med några halvsanningar och fakta som ryckts loss ur sina sammanhang. Det är allt den kan göra, allt den duger till. Hela anrättningen både saltas och peppras med ord som "strukturer" och "ojämlikhet" för att vi ska tro att det trots allt är professor Hesslow och vanliga svenska män som orsakar våldtäkterna genom att vi har högre genomsnittlig lön än kvinnor. Deras förslag till åtgärder rymmer förstås inte någon avveckling av det mångkulturella projektet. Istället ska vita medelklassgubbar inte längre få berätta vad de kommit fram till genom sin biologiska forskning, eller åtminstone inte få angripa den feministiska lära som bygger på vanföreställningen att vi alla är lika. (Inte vita medelklassgummor heller, får man förmoda ? eller är det bara manliga biologer som ska beläggas med munkavle?) Och givetvis ska samhället bli mer "jämlikt" på alla sätt. Jämför man samhället idag med på 60-talet är det många fler kvinnor som yrkesarbetar, många fler kvinnor som väljer klassiskt manliga yrken och vice versa, många fler kvinnor på höga positioner. Det har också blivit mycket vanligare att kvinnor springer på krogen och ligger med många olika män. Kort sagt, samhället har på alla sätt blivit mycket mer som feministerna vill ha det. Om de feministiska teorierna varit värda ett vitten så borde vi rimligen ha sett en kraftig minskning av våldtäkterna. Istället har vi en massiv ökning. I det gamla Sverige där vi inte hade några kvinnliga militärer, men knappt några främlingar heller, var kvinnor inte alls lika rädda för att gå ensamma i mörkret som i det Sverige som genomsyras av mångkultur och feminism. Och det hade de alla skäl till: samhället är mycket, mycket osäkrare för en kvinna idag. Det är tragikomiskt att se feministerna slingra sig undan detta faktum ? med betoning på tragiskt, för de bidrar till att förvirra svenska kvinnor och hindra dem från att se de uppenbara orsakerna. Tänk om de där sju araberna som våldtog 14-åringen i Rissne, istället för att få gratis kondomer och undervisning i farorna med oskyddat sex (som faktiskt blev det grymma straff som det strukturellt rasistiska svenska samhället utkrävde) istället hade sänts på kurs för att lära sig diska och städa! Då hade de minsann inte gjort om det. Eller tänk om de fått gå på syslöjd istället för träslöjd och fått lära sig att laga mat redan i grundskolan. Det hade minsann gjort de svenska flickorna säkrare. Bra idé, kära feminister! Vi låter de svenska flickornas säkerhet hänga på att araberna tar till sig den feministiska undervisningen i skolan. Sedan får vi väl också hoppas att våldtäktsmän och invandrargäng lär sig att fråga efter offrens inkomst innan de våldtas ? och har folkvett nog att inte våldta kvinnor som tjänar mer än sin man, eller flickor vars mamma tjänar mer än pappan. Då slipper nog svenska flickor vara rädda för att gå ensamma i mörkret. Eller också kan vi ju avveckla mångkulturen. Det skulle bara ta några få år, och till skillnad från era dårskaper skulle det fungera. Vi skulle bli av med nästan alla gruppvåldtäkter, för att inte tala om över hälften av de "vanliga" våldtäkterna och det stora flertalet av de mest brutala fallen. Gruppvåldtäkter och andra former av extrem kvinnoförnedring har aldrig ingått i den svenska kulturen. Och även om nästan alla invandrarkulturer är kvinnofientliga om man jämför med den svenska, ingår våldtäkt nästan aldrig i de normala kulturyttringarna där heller, så länge deras kulturer lever kvar oblandade i sin naturliga miljö. Däremot är våldtäkt tämligen accepterat i den mångkulturella smältdegel som frodas i Sveriges invandrarområden. Våldsamt, förnedrande gruppsex med en nordisk flicka som inte törs göra motstånd är något man skryter med. Detta är ett fenomen som är långt mycket mer utbrett än alla svenska motsvarigheter, och det enda sättet att bli av med dessa vidrigheter är att avveckla mångkulturen ? istället för att offra fler av våra flickor på dess blodbestänkta altare. Vi måste återgå till ett svenskt Sverige. Ingenting annat kommer att hjälpa. Självfallet måste vi även ta itu med de ruttna äpplena i vår egen korg. För det är tyvärr ett faktum att en subkultur frodas i vissa idrottskretsar (liksom i vissa rockband t.ex.) där gruppsex med groupies anses vara ett lagom grabbigt samtalsämne i omklädningsrummen. Denna kultur är allmänt rådande inom machosporterna amerikansk fotboll, basket och ishockey på andra sidan Atlanten, och det är inget att förundras över att den sprids inom hockeykretsar och blir alltmer utbredd även i Sverige. Nu ska det för all del sägas att existensen av en "våldtäktskultur" inom svensk hockey inte är bevisad, men som sagt finns den i Nordamerika (där den påvisats i ett flertal olika sammanhang) och det ter sig tyvärr osannolikt att de sargade resterna av svensk kultur skulle ha utgjort en tillräcklig motvikt för att förhindra att den spred sig hit. Snacket går alltså i omklädningsrummet och fortsätter när man kommer ut på krogen. Man "sätter på" unga berusade tjejer, ofta i grupp, och struntar blankt i det faktum att flertalet av tjejerna mår dåligt av det. Rena övergrepp är inte alls ovanliga. Det är ett ojämförligt mycket mindre problem, både i antal och brutalitet, än invandrares övergrepp mot svenska flickor. Men det rättfärdigar ju inte saken. Etablissemangets massmedia, som till sist tvingats uppmärksamma ökningen av våldtäkter och framförallt gruppvåldtäkter i det mångkulturella Sverige, försöker nu febrilt att rikta fokus åt fel håll. I var och varannan artikel ser man saker i stil med "lagarna är skrivna av män, för män", som om den svenska kulturen accepterade eller åtminstone tolererade våldtäkt och försökte urskulda våldtäktsmännen. Det är en falskhet som heter duga. Visst är lagarna mestadels skrivna av män ? men inte "för män" utan för alla medborgare, i ett samhälle som var homogent och där folk hade en liknande uppfattning om vad som var rätt och fel. De som dömer våldtäktsmän till löjliga eller inga straff utmärks inte av att de är män, utan av att de är politiskt korrekta. Flertalet av dem ger säkerligen åtminstone läpparnas bekännelse till feminismen. I de patriotiska kretsar som utgör den enda icke feministiska politiska kraften i dagens samhälle, finns däremot en stark vilja att straffa våldtäktsmän på allvar. Faktum är att det är en utbredd uppfattning att våldtäkt borde sonas i änden av ett rep, och de som inte hyser denna åsikt vill i alla händelser ha mycket hårdare fängelsestraff. I vissa idrottskretsar har vi embryot till en svensk våldtäktskultur, och när vi väl blivit av med de mångkulturella elementens ? ojämförligt många fler och oftast mycket grymmare ? våldtäkter måste även denna cancersvulst kvävas i sin linda innan det sprider sig, innan det blir acceptabelt att skryta om gruppsex med halvt medvetslösa tjejer i fler kretsar. Vi måste komma tillbaka på rätt spår. I dagens samhälle, där massmedia kastat alla hämningar överbord och producerar allsköns degenererat skräp till massornas underhållning, och där allt som är sunt och vackert är satt på undantag, avlägsnar sig allt fler svenskar från vår gemensamma kultur. Istället har vi fått "mångkultur" ? inte bara i form av invandrare, utan också i form av andra skadliga influenser. Gruppvåldtäkter är nästan helt och hållet ett invandrarproblem. Men vi ska inte glömma bort detta nästan. Med tanke på det kulturella mörker som sänker sig över Västerlandet är det snarast konstigt att inte fler av våra egna unga män sänker sig ännu lägre än de faktiskt gör. Ta musiken som exempel. Patriotisk musik är bannlyst från vanliga skivbutiker, medan man ogenerat saluför hiphop där kvinnor regelmässigt kallas "bitches" och "ho's" (slynor och horor på "svart" engelska). Du kan inte köpa en skiva med No Remorse eller Odium där de sjunger om hur våldtäktsmän ska hängas, men däremot hiphop som uppmanar till våldtäkt. White Power-musiken är förvisso ibland brutal och uppmanar till våld och upplopp ? men hiphopen uppmanar regelmässigt till kriminalitet. Faktum är att det finns en hel musikstil som heter "gangsta rap", och den saluförs som sagt i vanliga skivbutiker. Bannet mot patriotisk musik riktar sig inte heller mot de få låtar som uppmanar till våld, utan mot allt som ifrågasätter mångkulturen. Du kan inte ens köpa Valkyrias skiva Förfäders stämmor med låttitlar som Släktskapsbandet och Skogshymn ? men däremot går det bra att köpa WASP:s skiva Helldorado med låtar som Cocaine Cowboys och Don't Cry, Just Suck. Detta sistnämnda är faktiskt mycket värre än alla sjuka hiphoptexter med samma innebörd. Hiphopen kommer aldrig att bli en del av den vita kulturen, hur mycket massmedia än försöker. Men hårdrocken är redan uppskattad i breda folklager. Rent musikaliskt är Helldorado enligt min egen åsikt en förbaskat bra platta ? och då är det hundra gånger värre med denna sjuka attityd än när en afroamerikan eller "nysvensk" på ett rent parodiskt skrytsamt och löjeväckande sätt rappar om hur ball han är med ansiktet två centimeter från kameran. Att det i sådana kretsar finns en acceptans för våldtäkt är en "naturlig" del av det mångkulturella samhället, och vi vet precis hur man blir av med den: genom att avskaffa mångkulturen. Men även i vissa vita subkulturer håller alltså en acceptans för sexuell förnedring och våldtäkt på att växa fram. Till sin omfattning är det ett mycket mindre problem än invandrares våldtäkter, men däremot riskerar det att bli betydligt mer svåråtkomligt om inget görs. Hur mycket feministerna än låtsas, ingår dessa subkulturer inte i den gängse svenska kulturen. Tvärtom frodas de i tomrummet efter en svensk kultur som etablissemanget hållit på att avveckla ända sedan 70-talet eller ännu tidigare. En gång i tiden hade skolan som uppgift att fostra svenska barn och ungdomar till goda svenskar, till goda samhällsmedborgare. Men hela tanken byggde ju på att det fanns en gemensam kultur som man uppfostrades i, och som så många andra saker offrades den alltså för att bereda plats åt mångkulturens tidevarv. Numer ska skolan endast uppfostra ungarna till goda rättyckare, till en blind tro på "demokrati" och mångkultur, men absolut inte till goda svenskar ? sådana finns nämligen inte enligt etablissemanget. Föräldrarna går därmed miste om ett värdefullt stöd. Samtidigt har kvinnorna kommit ut i arbetslivet och mammorna tillbringar mycket mindre tid med sina barn än förr i tiden. Papporna tillbringar kanske inte mindre tid med dem, men har i alla händelser inte lyckats ta över den fostrande rollen på något meningsfullt sätt. Varje generation uppfostras i allt mindre grad i den svenska kulturens tecken. Denna avveckling har skapat ett kulturellt tomrum, och tomrummet fylls alltid på med det som finns tillgängligt: till en del av den svenska kultur som ändå lever kvar, till en del av invandrarkulturer, till en mycket stor del av amerikansk skräpkultur och till en del av subkulturer, varav vissa är rent fördärvliga. I allt högre grad uppfostras vi av massmedia ? och samtidigt har dessa media blivit mer och mer moraliskt förruttnade. Stora delar av dagens masskultur talar till våra allra lägsta instinkter. En mängd olika livsstilar glorifieras, men flertalet har en tydlig gemensam nämnare: ytligheten upphöjd till ideal. Det man ska sträva efter är pengar och lyxliv, snabba bilar och heta brudar. Vi har förnedrings-tv och dokusåpor; grabbtidningar som Slitz och Cafe; musikvideos som håller fram renodlade gangsterideal; programserier som går ut på att tittarna får följa med dekadenta kändisar på deras extravaganta shoppingrundor. Till och med den seriösa tv-kanalen Discovery visar dokumentärer om "jetsetets" lyxliv där berättarrösten dryper av servil beundran för de snuskigt rikas förmåga att sprätta iväg pengar på lyx. Porren är mer lättillgänglig än någonsin och samtidigt hundra gånger råare än den var för ett par generationer sedan. Denna sjuka inriktning på massmediakulturen kompletteras givetvis med bögparader och modern "konst" ? medan den svenska kulturens traditionella yttringar släpas i smutsen. Kort sagt: hela populärkulturen har förytligats till det absurdas gräns och förbi. Det enda som är viktigt är att vara snygg och rik ? samt att inte vara politiskt inkorrekt, framförallt inte på något seriöst eller genomtänkt sätt. Det är det enda som inte kan förlåtas. Är du bara snygg och rik, så löser sig allt annat. Och det förstås, är du bara rik så kan du ju operera dig snygg. Alla former av naturlighet är nämligen ute. Helt stendött, typ. Problemet är inte den svenska kulturen, utan raka motsatsen ? det är bristen på svensk kultur, bristen på gemensamma värderingar, bristen på god uppfostran. Ska vi komma tillrätta med de sjuka tendenser som frodas i vissa subkulturer, så måste den svenska kulturen återta sin ohotade ställning som samhällets fundament. Subkulturer måste i viss mån tolereras, men om de är ytliga och dekadenta ska de hållas kort, inte breda ut sig i massmedia eller accepteras av samhället i stort. Och när de rymmer en acceptans för våldtäkt, ska de stampas sönder innan de sprider sig. Om vi så är tvungna att låta piska tränaren och styrelsen för ett hockeylag eller två. Vad gäller dem som ändå begår våldtäkter, och i synnerhet det lilla fåtal svenskar som begår gruppvåldtäkter, borde straffskalan inte pendla mellan samhällstjänst och några års fängelsevistelse (med bra mat, tv på rummet och regelbunden träning), utan mellan flera års hårt straffarbete och avrättning. Vi icke feminiserade svenska patrioter vill nämligen inte ha lagar "skrivna av män, för män" ? utan lagar som skyddar svenska kvinnor på ett effektivt sätt. Torbjörn Ström ...tillbaka |
||