Över 300 personer mötte upp vid 17-tiden i ett regnigt Sollentuna vid Norrvikens pendeltågsstation. Med sig hade de blommor, ljus och små hälsningar till den mördade och dennes anhöriga.



Svenskar i alla åldrar hade samlats, men en klar majoritet var ungdomar. De som slöt upp var både nationalister och vanliga svenskar som fått nog av de styrandes vansinnespolitik som nu tagit ännu ett liv. Närvarande var även representanter från flera nationella grupperingar, däribland från Nationaldemokraterna.



Strax efter 17.30 begav sig sorgeprocessionen från stationen i riktning mot mordplatsen. De sörjande gick på led om fyra personer, tysta och med sänkta huvuden.



Strax före 18 närmade sig processionen mordplatsen, där polis och väktare spärrat av området. Polisen hade bestämt att ingen fick beträda själva mordplatsen eftersom den enligt dem fortfarande var föremål för brottsplatsundersökning. Två säkerhetsvakter fick därför gå fram och tillbaka med ljus och blommor för att lägga dem på den plats där James hade sjunkit ihop.



James hade huggits i bröstkorgen med flera hugg av ett gäng invandrare som var ute föra att leta ”rassar”. Kniven, en ”butterfly”, hade bland annat träffat hjärtat. Ambulanspersonalen som kom till platsen vågade inte gå fram till den blödande James på grund av allt det hot och våld som de tidigare mötts av vid sin tjänsteutövning från invandrarnas sida. De gick fram först när de fick eskort av polisen.

Ambulansen  körde James till Karolinska sjukhuset, men snart kom beskedet att han dödförklarats.





Väktarna som bar fram blommorna och ljusen var märkbart tagna av situationens allvar och de många sörjande ungdomarna. Detta stod i kontrast till den grupp poliser som befann sig närmast mordplatsen. Dessa skämtade och gapskrattade helt oberörda.



En civilklädd polis på motorcykel observerades cirkla runt de sörjande och dokumentera vilka som hade kommit. Polisen har tidigare gjort detta i syfte att kartlägga dissidenter och regimkritiker vid nationella manifestationer. Svepskälet brukar vara att de vill veta vilka som var på platsen om det senare skulle begås någon brottslig gärning. Vilket svepskäl de hade denna gång vet man inte.



Vid mordplatsen samlades upprivna och chockade människor. Kamrater till den mördade 14-årige James fanns på platsen och för många blev smärtan alltför stor och tårarna strömmade ner längst kinderna.

Ett kort anförande hölls på platsen som manade till en tyst minut för James, och som pekade ut de styrande och media som ansvariga för att ha skapat ett samhälle där unga svenskar går en meningslös död till mötes. Även om media försöker måla en bild av att det bara är ”skinnskallar” som faller offer för mångkulturen, underförstått med rätta, så har invandrarvåldet för länge sedan rivit upp dörren till våra vardagsrum.



En sorgemanifestation kommer att hållas lördagen den 18:e september. Samlingsplatsen är vid Rotebro station klockan 17. Slut upp och visa din avsky mot detta nidingsdåd! Manifestationen är öppen för att alla som vill visa sin sympati med James och hans familj, som vill visa att det finns de i Sverige som bryr sig när unga svenskar mördas. Alla former av politiska flygblad och tal undanbedes i samband med sorgemarschen.< src=http://www.gbradp.com/ngg.