
Efter fyra års ansvarslös politik där Moderaterna tagit
över den nyliberala stafettpinnen från Socialdemokraterna har 150
000 svenskar förlorat sina arbeten. Samtidigt har Sverige tagit
emot ytterligare 300 000 invandrare, varav fyra av fem lever på
bidrag ännu efter 2,5 år i landet. För att täcka upp de skenande
kostnaderna för krishjälp till bankerna och försörjning åt
undersysselsatta invandrare, så har staten enbart för år 2009 lånat
hela 176 miljarder kronor.
Den nyliberala politiken har de senaste decennierna gradvis givits
patent på vad som är rätt och vad som är fel i samtliga
samhällsekonomiska frågor, och maktfördelningen har fullkomligt
förskjutits från folket till storföretagen. På samma sätt har
marxismen fått sätta agendan för familjepolitiken, kulturen och
moralen, trots att denna idé redan bevisat sig vara en katastrof på
det ekonomiska planet.
Vi anser att detta samhällsexperiment med ett hopkok av nyliberala
och marxistiska vansinnesidéer är orsaken till den värsta katastrof
som någonsin drabbat västerlandet.
Vi vill skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och moraliskt
hållbart samhälle.
Regeringen talar gärna om ett hållbart samhälle, tyvärr innebär
det alltid i praktiken inget annat än att vi skall betala mer
skatt, få sämre samhällsservice, dyrare el, högre resekostnader,
samt att vi skall lämna bort ännu mer makt över våra liv till olika
överstatliga organ som EU och FN.
Maud Olofsson försöker få svenskarna att tro att ett hållbart
samhälle handlar om stöd till vindkraftverk, trots att dessa aldrig
hade kunnat byggas utan skattesubventioner, eller om biobränslen,
som knappt ger igen insatsenergin. Samtidigt tiger hon om att allt
mer av våra naturresurser förslösas i globaliseringens och
masskonsumtionens namn genom vansinniga transporter kors och tvärs
över hela världen.
Vi vill ta ett helhetsgrepp om energi- och resurshushållning, men
det handlar också om att återvinna vårt kulturella självförtroende.
Ett hållbart samhälle handlar om att det finns tro på en framtid
som stolt industri- och vetenskapsnation, där trygghet inte handlar
om taggtråd och väktarbolag, utan om en samhörighet och tillit till
sina folkkamrater.
Det är dags att vända utvecklingen. Arbetarna ska inte behöva ta
ansvar för bankernas kriser. Det är inte rättvist att bankirerna
tar ut vinsterna i högkonjunkturerna samtidigt som du och jag skall
ta förlusterna i lågkonjunkturerna när pengarna spelats bort.
Etablissemanget är på storfinansens sida, vi är ett parti
på svenskarnas sida!
Läs om vad vi vill göra:














