Nationaldemokraternas stadgar

Nedanför kan du läsa partiets stadgar, senast reviderade under Riksårsmötet den 11 november 2010. Stadgarna finns även att ladda hem som pdf genom att klicka här.

 

Grundläggande principer och värderingar

§1 Partiets målsättning

Nationaldemokraterna (ND) är det politiska partiet, tillhörande den rörelse, vars målsättning är bevarandet av livets mångfald och tryggandet av dess fortsatta utveckling på jorden.

Nationaldemokraterna verkar för att ge den nationella rörelsen i Sverige politisk makt, för att på så sätt skapa förutsättningar för det svenska folkets överlevnad och trygga dess självbestämmande, frihet och välgång.

 

§2 Ideologisk grund - Rätten till liv

Nationalismen är en för människan naturlig livsinställning. Instinktivt anser människan det som sunt att värna nära och kära, att känna ansvar för marken vi ärvt av våra fäder och lånat av våra barn, men främst att värna livet självt, dess existens, mångfald och vidare utveckling.

Människan har en värdefull egenskap, förmågan att göra moraliska överväganden och val. Rättigheter är abstrakta begrepp och existerar bara i den mån människor erkänner och handlar utifrån dem. Den viktigaste rättigheten är rätten till liv. Denna rätt existerar både för individer och etniska grupper.

Nationaldemokraterna respekterar alla folks rätt till liv. Detta skiljer oss från ideologier som antingen inte alls erkänner de enskilda folkens rätt till liv, eller bara värnar ett eller några folks rätt till liv, och där båda i sina mest extrema former kan leda till folkmord.

Nationaldemokraterna verkar för en värld rik på etnisk mångfald, en värld med många rum, där olika folk existerar sida vid sida utan att inkräkta på varandras rättigheter. Detta innebär befrämjandet av etniskt homogena samhällen, där varje folk har en egen del av vår jord, ett land där deras existens är tryggad och där de kan utveckla sig själva och sin kultur, fria från ovälkommen inblandning från andra.

Nationaldemokraterna motsätter sig varje handling som kränker ett folks rätt till liv. Särskilt verkar Nationaldemokraterna för att det svenska folkets rättigheter inte skall kränkas, då vi är ett svenskt parti och ingen kan ta till vara dessa rättigheter bättre än vi själva. Det svenska folkets själva existens får ej hotas av att det i sitt eget land tvingas att integreras med stora andra folkgrupper som är mycket olika svenskarna. Nationaldemokraterna strävar efter att hålla andelen främmande inslag i befolkningen på en sådan nivå att den inte märkbart påverkar det svenska folkets sammansättning på lång sikt. De främmande inslagen skall härvid assimileras med ursprungsbefolkningen och inte tvärtom.

För att något skall kännas värt att bevara måste det uppfattas som värdefullt. För att vårt folk skall bestå krävs att dess medlemmar är stolta över sin identitet och älskar det folk de tillhör. Nationaldemokraterna vill appellera till denna naturliga kärlek, höja medvetenheten om det egna folkets egenskaper och främja en stolthet för vad det är, har varit och har förutsättningar att bli.

 

§3 Partiets verksamhet

Nationaldemokraternas verksamhet går ut på att på politisk väg verka för nationalismens grundläggande värderingar. Partiet verkar på alla samhällets offentliga områden.

Partiet skall använda den politiska makten till att verka för ett samhällsystem där en styrande minoritet inte påtvingar majoriteten förhållanden som leder till dess undergång. Partiet strävar efter att, som den viktigaste principen, framhäva folkens rätt till fortsatt liv.

Nationaldemokraterna skall verka för sann demokrati, grundad på folkets vilja. Partiets skall kasta ljus över och begränsa den makt som kan utövas av slutna sammanslutningar med tvivelaktiga internationella lojaliteter. Partiet skall både i den egna organisationen och även annars i samhället arbeta på ett decentraliserat sätt, där makten finns hos dem som berörs av besluten. Personer i beslutsfattande ställning skall vara personligen ansvariga för de beslut de fattar.

Verksamheten skall syfta till att befästa traditionen av moraliska och livsbejakande värderingar genom att lyfta fram bra ideal och föregångsmänniskor. Särskilt skall arbetet lyfta fram värdet av de olika folkens bevarande, värdet av livets fortsatta divergerande utveckling, de faror som kan hota det svenska folkets överlevnad, och påvisa ett agerande som kan avvärja dessa. Syftet är att väcka det svenska folkets önskan till eget liv, en stolthet över detta liv och en längtan att utveckla det vidare. Kunskap är vägen till frihet, ty med kunskapen väcks motivationen att agera.

 

§4 Stadgarnas bestånd och tolkning

Under inga omständigheter får §§ 1-4 ändras, förringas eller tas bort, och den politik partiet för skall utgå från dessa. Tolkningen av stadgarnas paragrafer och andemening åligger i första hand en enig partistyrelse. Denna styrelse är därefter genom sin tillämpning av dessa ledord ansvarig inför sina partimedlemmar, Sverige och den plikt som kommer med förtroendet att verka för fosterlandet.

 

Medlemskap

 

§5 Inträde i partiet

A. Medlemskap i Nationaldemokraterna kan lösas av envar som erkänner och stödjer partiets värderingar och ställer sig dessa stadgar till efterrättelse.

B. Medlemskap erhålls genom att till partiets riksorganisation erlägga fastställd medlemsavgift.

C. Livstidsmedlemskap kan vinnas genom att till riksorganisationen erlägga fastställd engångsavgift.

D. Partistyrelsen kan avvisa ny medlem inom två månader om det blir känt att medlemmen försåtligt framställt sig själv i annan dager än gällande. Medlemsavgift återbetalas då inte.

§6 Medlems rättigheter och skyldigheter

A. Medlem har närvaro- och yttranderätt på Kommun- och Distriktsårsmöten.

B. Medlem är skyldig att vara restriktiv med sin kritik mot andra medlemmar. Ovidkommande svartmålning och förtal mot enskilda bör snarast rapporteras till partiets konfliktlösningsgrupp. Kritik mot partiet skall i första hand ske genom interna skrivelser och på interna möten.

C. Medlem är skyldig att iaktta sparsamhet och noggrannhet i partiets tjänst, och iaktta försiktighet med partiets egendom.

D. Medlem är skyldig att agera som ett gott föredöme och alltid ha partiets anseende i åtanke, särskilt om medlemmen gör sitt medlemskap allmänt känt.

E. Medlem har rätt att begära partistyrelsens prövning av åtgärd hos något av partiets organ om han menar att brott mot stadgarna begåtts eller annan partiskadlig verksamhet inträffat. Medlem har skyldighet att till partistyrelsen inrapportera om han blir vittne till att annan medlem bedriver partiskadlig verksamhet.

§7 Utträde ur partiet

Medlem har rätt att genom skrivelse till partistyrelsen genast erhålla utträde ur partiet. Är medlemmen inte myndig får vårdnadshavare begära den omyndiges utträde. En medlem som utträder ur partiet förlorar samtliga förtroendeposter i partiet. Inbetald medlemsavgift återbetalas ej.

§8 Uteslutning av medlem

A. Medlem som bryter mot dessa stadgar eller på annat sätt genom sitt uppträdande och handlande skadar partiet till anseende eller egendom, eller handlar i strid med tukt och sedlighet, kan av partistyrelsen uteslutas. Skäl för uteslutning är även att fara med osanning om andra medlemmar i syfte att smutskasta dessa och på så vis så split i organisationen. Åtgärden gäller omedelbart inom hela organisationen.

B. Utesluten medlem kan begära sin sak omprövad på Riksårsmöte.

C. Mot person som innehaft posten som ordinarie styrelseledamot får uteslutningsärende ej öppnas.

D. Uteslutningsförfarandet är att partistyrelsen först beslutar om att öppna ett uteslutningsärende, och vem som ska leda undersökningen. Den berörde medlemmen skall meddelas om detta, samt meddelas tid för styrelsemöte där frågan kommer att behandlas. Detta styrelsemöte får inte hållas tidigare än en månad efter det att medlemmen blivit delgiven öppnande av uteslutningsärende. Medlemmen har rätt att lägga fram sin syn på saken personligen i minst en timmes tid, eller om denne så önskar skriftligt. Vid behandling av uteslutningsärende äger varje medlem närvarorätt.

E. Som ett mildare alternativ till uteslutning eller i väntan på beslut i uteslutningsärende kan styrelsen besluta om att suspendera en medlem. Beslutet kräver två tredjedelars majoritet och gäller omedelbart. En suspenderad medlem får inte verka inom organisationen på någon nivå och förlorar alla befogenheter som dennes förtroendeuppdrag ger honom, även om denne är vald på lokalt årsmöte. Enda undantaget är om vederbörande är ordinarie ledamot eller suppleant i partistyrelsen, i sådana fall behåller denne närvarorätt och i förekommande fall rösträtt på partistyrelsens möten.

§9 Medlemsavgift

A. Medlemsavgift avser kalenderår. Medlemsavgift som inbetalas den 1 oktober eller senare gäller även för följande kalenderår. Medlemskap som inte förnyas före den 1 februari förfaller.

B. Medlemsavgiften och avgiften för livstidsmedlemskap fastställs av Riksårsmötet.

C. Medlemsavgiften och livstidsmedlemsavgiften skall betalas in till riksorganisationen. Riksorganisationen skall överföra halva medlemsavgiften till den kommunförening där medlemmen är skriven. Finns ingen sådan kommunförening överförs pengarna till det distrikt inom vilket medlemmen är skriven. Finns heller inget sådant distrikt tillfaller hela medlemsavgiften riksorganisationen. På medlemmens begäran överför istället riksorganisationen summan till den kommunförening eller det distrikt där medlemmen är aktiv, oavsett var denna är folkbokförd.

Aktivist

 

§10 Krav för att bli och vara aktivist

A. Aktivism, det vill säga utåtriktat arbete med att sprida partiets budskap till det svenska folket, är rörelsens huvudverksamhet och är den arbetsinsats som värderas högst. Rörelsen skall byggas upp och ledas av aktivister.

B. Medlem som under minst sex månader i följd varje månad arbetat med utåtriktad verksamhet i minst det antal timmar som fastslagits, samt bidragit till partiet med summa som fastslagits, skall av partistyrelsen meddelas att han förtjänat status som aktivist.

C. Månadsbidrag och minsta antalet timmar utåtriktad verksamhet i månaden fastslås av partistyrelsen. Med utåtriktad verksamhet menas verksamhet som för ut partiets budskap till väljarna, såsom utdelning av flygblad, antingen i brevlådor eller direkt i handen på folk, uppsättning av plakat eller banderoller, sändningar i radio eller i TV, försäljning av våra publikationer på gatan mm. Minsta antalet aktivisttimmar och månadsbidraget får ej ändras mer än 50% upp eller ner på ett verksamhetsår.

D. En aktivist som under ett halvårs tid inte i genomsnitt kommit upp till de fastslagna aktivisttimmarna eller månadsbidraget är inte längre att betrakta som aktivist och skall meddelas detta av riksorganisationen.

§11 Inrapportering och fördelning av bidrag

A. Den kommunförening eller lokala arbetsgrupp inom vilken aktivisten är verksam har skyldighet att föra anteckningar om och rapportera de aktivisttimmar och de månadsbidrag som lämnas inför varje partistyrelsemöte. Finns ingen kommunförening faller uppgiften på distriktet, och finns inget distrikt faller uppgiften på riksorganisationen.

B. Bidraget till partiet betalas och tillfaller den kommunförening där aktivisten anser sig vara verksam. Finns ingen kommunförening betalas bidraget till distriktet och finns det inget distrikt så betalas bidraget till riksorganisationen.

§12 Aktivistens rättigheter och skyldigheter

A. Får utöva rösträtt på Kommun- och Distriktsårsmöten.

B. Det är varje aktivists skyldighet att alltid vara ett föredöme i både ord och handling. Är dennes engagemang i partiet allmänt känt skall aktivisten bära i åtanke att han är en ambassadör för partiet.

Lokal kontaktperson

 

§13 Krav och uppgifter

A. En registrerad aktivist som som blivit godkänd på utbildning för kontaktpersoner får hos ledningsgruppen för närmast överordnat partiorgan ansöka om att bli kontaktperson. Har aktivisten också framgångsrikt genomgått ideologiskt prov kan distriktsstyrelsen med beaktande av den sökandes lämplighet besluta om att denne utses till kontaktperson. Den som ännu inte uppnått dessa krav kan av ledningsgruppen utses till tillförordnad kontaktperson.
B. Kontaktpersonen får kontakta och kontaktas av potentiella medlemmar. Han skall då informera om partiet och dess syften efter bästa förmåga och även på andra sätt verka som partiets ambassadör bland väljarna.

Lokal arbetsgrupp

 

§14 Syfte, krav och verksamhet

A. En lokal arbetsgrupp verkar i en eller flera kommuner där kommunförening eller annan lokal arbetsgrupp saknas. Dess verksamhet syftar till att bilda kommunförening eller kommunföreningar inom den lokala gruppens område.

B. Den ansvarige för den lokala arbetsgruppen skall godkännas av styrelsen för närmast överordnat partiorgan. Den nybildade arbetsgruppen skall bestå av minst tre aktivister. Innan den lokala gruppen får börja verka skall en kompetens säkerställas avseende organisation, mötesteknik och informationssäkerhet. Denna anordnas av parti- eller distriktsorganisationen. Styrelsen för närmast överordnat partiorgan fastställer beteckning för den lokala gruppen.

C. Den lokala arbetsgruppen skall sammanträda minst fyra gånger per år. Alla sammanträden och åtgärder skall protokollföras och kopia på protokollen skall inlämnas till överordnat partiorgan. Alla aktivisttimmar skall rapporteras in till överordnat partiorgan.

D. Den ansvarige för den lokala arbetsgruppen skall få tillgång till medlemsregistret för sitt område.

Kommunförening

 

§15 Verksamhet

A. Kommunförening verkar inom en kommun. Inom en kommun får högst en kommunförening verka.

B. Kommunföreningen har rätt att inge motion till Distrikts- och Riksårsmötet.

C. En kommunförening bildas genom att den lokala arbetsgruppen begär det hos det distrikt kommunen hör till eller om sådant saknas hos partistyrelsen. Denna skall då utlysa konstituerande Kommunföreningsårsmöte. Finns ingen lokal arbetsgrupp kan kommunförening ej bildas. Innan kommunföreningen bildas skall medlemmarna i den lokala arbetsgruppen genomgå utbildningen för blivande kommunföreningar som anordnas av partistyrelsen.

D. Krav för att den lokala arbetsgruppen skall få bilda kommunförening är följande:
- att den lokala arbetsgruppen sedan den bildades har delat ut flygblad till i princip samtliga hushåll i den aktuella kommunen, alternativt delat ut minst 30 000 flygblad där.
- att minst ett informationsmöte hållits för medlemmar och andra intresserade där samtliga i kommunen boende medlemmar bjudits in.
- att den lokala arbetsgruppen tillsett att en egen hemsida lagts upp på Internet och att denna uppdateras åtminstone en gång i kvartalet.
- att en offentlig representant för kommunföreningen utsetts. Avseende ideologi får representanten hänvisa till partiets officiella företrädare.
- att den blivande kommunföreningen har en fungerande adress och telefon.

Distrikt

 

§16 Verksamhet

A. Partiets distriktsuppdelning och de beteckningar som skall gälla för distrikten fastställes av partistyrelsen.

B. Ett distrikt benämns organiserat om Distriktsårsmöte har hållits på vilket en distriktsstyrelse har valts. Distrikt som saknar egen styrelse kallas oorganiserade.

C. Finns minst två kommunföreningar inom ett distrikt får kommunföreningarnas styrelser hos Partistyrelsen begära att distriktsstyrelse bildas. Partistyrelsen skall då utlysa konstituerande Distriktsårsmöte.

D. Organiserade distrikt har rätt att inge motioner till Riksårsmötet.

Högsta beslutande organ

 

§17 Riksårsmöte respektive lokalavdelningens årsmöte

A. Riksårsmötet är partiets högsta beslutande organ. Lokalavdelningsårsmöte (med lokalavdelning menas i fortsättningen kommunförening och distrikt) är respektive lokalavdelnings högsta beslutande organ. Nationaldemokraterna är uppbyggt på en decentralistisk och demokratisk princip, och frågor som endast berör lokalavdelning får därför endast avgöras av respektive lokalavdelning.

B. Om partistyrelsen så beslutar eller om minst hälften av aktivisterna i landet skriftligen begär det, skall ett extra Riksårsmöte hållas. Om vederbörande styrelse för lokalavdelning så beslutar eller om minst hälften av aktivisterna i berörd lokalavdelning skriftligen begär det, skall ett extra årsmöte för den berörda lokalavdelningen hållas. För både riksorganisationen och lokalavdelningarna gäller att det extra årsmötet skall inledas inom en månad från att begäran inkommit från aktivisterna till vederbörande ordförande.

§18 Kallelse

A. Partistyrelsen skall fastställa tidpunkt för ordinarie Riksårsmöte senast två månader innan det skall hållas. Ordinarie Riksårsmöte skall hållas en gång per kalenderår med minst sex månaders mellanrum mellan två på varandra följande ordinarie Riksårsmöten. Kallelse skall sändas till samtliga av distrikten valda ombud och ersättare samt till partistyrelseledamöter och deras ersättare.

B. Distriktsstyrelsen skall fastställa tid för ordinarie Distriktsårsmöte senast en månad innan det skall hållas. Ordinarie Distriktsårsmöte skall hållas i mars månad varje år. Till Distriktsårsmötet skall kallas samtliga i distriktet folkbokförda medlemmar. Kopia av kallelsen skall sändas till partiets ledningsgrupp.

C. Kommunföreningsstyrelsen skall fastställa tid för ordinarie Kommunförenings-årsmöte senast en månad innan det skall hållas. Ordinarie Kommunförenings-årsmöte skall hållas i januari eller februari månad varje år. Till Kommunförenings-årsmötet skall kallas samtliga medlemmar som är folkbokförda i kommunen. Kopia av kallelsen skall sändas till partiets och distriktets ledningsgrupp.

D. Kallelse till årsmöte skall utsändas per post så att den är adressaterna till handa senast två veckor innan årsmötet skall inledas. Med kallelsen skall medfölja dagordning samt valberedningens förslag på aktuella kandidater.

§19 Röstberättigande i lokalavdelningens årsmöte

A. Samtliga ordinarie ledamöter i lokalavdelningens styrelse och aktivister bosatta i lokalavdelningen har rösträtt vid lokalavdelningens årsmöte. Övriga medlemmar bosatta i lokalavdelningens område har närvaro- och yttranderätt, men inte rösträtt.

B. Ersättare i lokalavdelningens styrelse har närvaro- och yttranderätt vid årsmötesförhandlingarna, liksom ledamöter av partistyrelsen och deras ersättare.

C. Lokalavdelningens styrelseledamöter har inte rösträtt i fråga om ansvarsfrihet och val av revisorer jämte ersättare för revisorer.

D. Av lokalavdelningens årsmöte utsedda revisorer och revisorssuppleanter har närvaro- och yttranderätt vid årsmötesförhandlingarna.

§20 Fördelning av ombud till Riksårsmötet

A. Samtliga ordinarie ledamöter i partistyrelsen är ombud vid Riksårsmötet och har där rösträtt. Partistyrelsens ledamöter har dock inte rösträtt i fråga om ansvarsfrihet och val av partirevisorer jämte ersättare för partirevisorer.

B. Ersättare i partistyrelsen har endast närvaro- och yttranderätt vid Riksårsmötesförhandlingarna, såvida de inte valts till ombud.

C. Av Riksårsmötet utsedda revisorer och revisorssuppleanter har närvaro- och yttranderätt vid Riksårsmötesförhandlingarna.

D. Alla partiets aktivister har närvarorätt vid Riksårsmötesförhandlingarna. För att få utnyttja denna rättighet skall intresse anmälas till partistyrelsen senast en månad före mötets inledande.

E. Varje organiserat distrikt skall representeras av ombud som valts på distriktets årsmöte. Endast aktivister kan väljas som ombud. Varje distrikt som har minst fem aktivister har rätt att representeras av ett ombud eller ersättare för ombud. Distrikt som har minst tio aktivister har rätt att representeras av två ombud. Därefter representeras distrikt av ytterligare ett ombud för varje tiotal aktivister boende i distriktet utöver de första tio. Varje distrikt får representeras av som mest 12 ombud. Oorganiserade distrikt kan ej skicka ombud till Riksårsmötet.

F. För varje organiserat distrikt får en ersättare för ombud väljas, och där flera ombud valts får en ersättare väljas för vartannat ombud. Ersättare till valda ombud har yttrande-, förslags- och närvarorätt vid Riksårsmötesförhandlingarna.

G. Protokoll från det Distriktsårsmöte där ombud jämte ersättare för dessa valts skall vara partiets ledningsgrupp till handa senast en månad före Riksårsmötets inledande.

§21 Omröstning och beslut på lokalavdelningsårsmöte och Riksårsmöte

A. All omröstning vid årsmöte skall som regel ske öppet och med undantag för personval.

B. Där två röstberättigade så begär skall omröstning ske slutet. Personvalsärenden får ske med öppen omröstning om mötet enhälligt så beslutar.

C. Vid öppen omröstning och lika röstetal avgör mötesordföranden genom utslagsröst. Vid sluten omröstning och lika röstetal avgör lotten.

D. Röstberättigad har rätt att få sin skiljaktiga mening antecknad till protokollet. Sådan reservation skall inges skriftligen till mötessekreteraren.

E. Beslut får fattas i anledning av motion från medlemmar, kommunföreningar (gäller Distrikts- och Riksårsmöte) och distrikt (gäller Riksårsmöte) endast om motionen inkommit till berörda styrelse minst en månad innan årsmötet inleddes. Motionen skall dessutom innehålla ett konkret förslag för årsmötet att ta ställning till. Styrelsen får yttra sig om motionen, vilken skall utsändas med bifogat yttrande till alla inbjudna till årsmötet så att det är dem till handa minst två veckor före årsmötets inledande.

F. Beslut får fattas i anledning av förslag från styrelsen (proposition) endast om förslaget utsänts till alla inbjudna minst två veckor före årsmötets inledande.

G. Beslut får fattas i anledning av förslag enligt ovan med de ändrings- och tilläggsyrkanden som framkommer under mötets gång.

§22 Valärenden

A. Vid ordinarie årsmöte skall ordförande, vice ordförande och kassör väljas. Ordförandens uppgift är att representera lokalavdelningen. Partiordföranden skall representera rörelsen och vara dess ansikte utåt. På Distrikts- och Riksårsmöte skall dessutom organisatör och strateg väljas. Ordförande, vice ordförande, kassör, organisatör och strateg skall vara ordinarie ledamöter.

B. Vid ordinarie årsmöte skall styrelse väljas. Denna skall bestå av minst sju och högst femton ordinarie ledamöter för parti- och distriktsstyrelse, och minst tre och högst nio ledamöter för kommunföreningar. Antalet ordinarie ledamöter i styrelsen skall vara udda.

C. Ersättare till styrelsens ledamöter skall väljas. Ersättarnas antal skall vara högst lika med antalet ordinarie ledamöter i styrelsen. Vid valet fastställes i vilken ordning ersättarna inträder i ledamots ställe.

D. I parti- och distriktsstyrelse skall ingå en representant för seniorer och en för ungdomar som ordinarie ledamöter. Dessa representanter väljs av respektive årsmöte för partiets senioravdelning respektive ungdomsförbund då det finns sådana, i annat fall av Riksårsmötet. Senioravdelning respektive ungdomsförbund skall lämna lista med sina kandidater senast en månad före Riksårsmötets inledande.

E. Minimikravet för att kandidera och kunna bli vald som ledamot eller ersättare av parti- eller lokalavdelnings styrelse är följande:
- Kandidaten skall vara registrerad som aktivist. Kandidaten skall ha genomgått separata prov avseende kunskap om ideologin och informationssäkerhet.

För att få kandidera och kunna bli vald till ordinarie ledamot av partistyrelsen krävs dessutom följande:

- Kandidaten skall ha suttit minst ett verksamhetsår i en styrelse i organisationen som ordinarie eller ersättare och då under åtminstone en del av tiden varit ansvarig för ett utskott.
- Kandidaten skall ha ordnade förhållanden, det vill säga på något sätt ha fast förankring i samhället genom t ex arbete, studier, familj, ideellt engagemang utanför partiet eller liknande, samt inte ha ekonomiska problem och kunna redogöra för sin försörjning och bostadsort.
F. Vid ordinarie årsmöte skall två revisorer och ersättare för dessa väljas. Revisorer och ersättare får ej vara ledamöter eller ersättare i styrelsen. Revisorerna väljs för kommande verksamhetsår, fram till nästa ordinarie årsmöte.

G. Vid ordinarie årsmöte skall valberedning väljas. Denna valberedning skall lämna förslag angående personval till nästkommande årsmöte där personval förekommer. Valberedningens antal skall vara udda. Valberedningens ledamöter skall utses så att valberedningen får god geografisk spridning.

H. På extra årsmöte tas valärenden upp endast om en sådan motion lämnas in. Årsmötet beslutar då om valärendet skall tas upp eller ej. Revisorer och ersättare för dessa får ej väljas på extra årsmöte. Valberedning får bara väljas om beslut i andra valärenden fattas.

I. Alla kandidater måste före val till post redogöra för sina pågående och tidigare eventuella förehavanden med det svenska rättsväsendet. Även under en mandatperiod skall eventuellt uppkomna sådana ärenden redovisas för styrelsen. Underlåtenhet till detta bör rendera i ledamotens befriande från förtroendepost då detta uppdagas inför och erkänns av aktuell styrelse.

§23 Ärenden som skall förekomma vid lokalavdelningsårsmöte och Riksårsmöte

A. Årsmötets öppnande.
B. Val av mötesordförande
C. Val av sekreterare
D. Val av justerare
E. Val av rösträknare
F. Fastställande av dagordningen
G. Godkännande av kallelseförfarandet
H. Fastställande av röstlängd
I. Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse. Under denna punkt skall varje ledamot och ersättare i styrelsen personligen i schematiska drag redogöra för sitt ansvarsområde och vad som åstadkommits inom detta. Styrelsen skall även presentera budget och verksamhetsplan för minst det kommande verksamhetsåret.

Punkterna J till U skall tas upp på ordinarie årsmöte. På extra årsmöte tas dessa punkter upp om motion som kräver detta inkommit.
J. Revisorernas berättelse och fastställande av resultat- och balansräkning
K. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen
L. Fastställande av antalet styrelseledamöter och ersättare för dessa
M. Val av ordförande
N. Val av vice ordförande
O. Val av organisatör (behöver ej förekomma vid kommunföreningsårsmöte)
P. Val av strateg (behöver ej förekomma vid kommunföreningsårsmöte)
Q. Val av kassör
R. Val av representant för seniorer respektive ungdomar, i fall av att dessa inte valts på årsmöte för respektive organisation (utgår vid Kommunföreningsårsmöte)
S. Val av övriga ledamöter av styrelsen samt ersättare för dessa
T. Val av två revisorer för kommande verksamhetsår samt ersättare för dessa (utgår vid extra årsmöte)
U. Val av ombud till Riksårsmötet (endast på Distriktsårsmöte)

Punkterna V och W skall tas upp på ordinarie årsmöte. På extra årsmöte tas dessa endast upp om punkterna J till U har tagits upp.
V. Fastställande av valberedningens storlek
W. Val av valberedning

X. Propositioner från styrelsen
Y. Motioner från medlemmar, kommunföreningar (vid Distrikts- och Riksårsmöte) och distrikt (endast vid Riksårsmöte) rörande stadgefrågor
Z. Motioner från medlemmar, kommunföreningar (vid Distrikts- och Riksårsmöte) och distrikt (endast vid Riksårsmöte) rörande frågor om partiprogrammet
Å. Övriga motioner från medlemmar, kommunföreningar (vid Distrikts- och Riksårsmöte) och distrikt (endast vid Riksårsmöte)
Ä. Övriga frågor till diskussion som anmälts under punkt F, beslut får ej fattas
Ö. Årsmötets avslutande

§24 Offentlighet och ordning

A. Respektive styrelse äger rätt att bestämma vilka som förutom personer med närvarorätt får närvara vid årsmötet.

B. Styrelsen ansvarar för att upprätthålla ordning under årsmötesförhandlingarna.

C. Justerat årsmötesprotokoll skall inom 14 dagar efter årsmötets avslutande hållas tillgängligt av styrelsens sekreterare för dem som kallats till årsmötet. Protokoll förvaras av respektive styrelses sekreterare. Kopia av årsmötesprotokoll skall inom 14 dagar efter årsmötets avslutande tillsändas närmast högre partiorgan.

Styrelse för parti och lokalavdelning

 

§25 Styrelsens uppgifter

A. Partistyrelsen leder partiets arbete och är partiets högsta beslutande organ när Riksårsmötet inte är samlat. Lokalavdelningens styrelse leder lokalavdelningens arbete och är lokalavdelningens högsta beslutande organ när lokalavdelningens årsmötet inte är samlat. Nationaldemokraterna tillämpar en decentralistisk princip i enlighet med vilken de lokala organisationerna har full beslutanderätt vad avser lokala angelägenheter, och där överordnade partistrukturer inte får verka på det lokala planet utan de lokala organisationernas samtycke.

B. Parti- och lokalavdelningsstyrelse skall inför årsmöte upprätta budget och verksamhetsplan för minst det kommande verksamhetsåret.

C. Styrelsen skall protokollföra alla sina möten och åtgärder och inlämna en kopia på protokollen till närmast överordnade organ.

Parti- och lokalavdelningsstyrelsens praktiska uppgifter:
• Planera verksamheten och fastställa mål
• Delegera uppgifter och utse ansvariga till ansvarsområden
• Motivera och entusiasmera medlemmar i organisationen
• Mäta prestationer och resultat och på grundval av dessa berömma verksamma i organisationen
• Söka efter lovande chefer i organisationen och hjälpa dem att utveckla sin potential
• Lösa konflikter i organisationen

Partistyrelsen skall:
• Föra register över partiets medlemmar och regelbundet uppdatera lokalavdelningarnas register. Detta register skall vara belagt med sträng sekretess.
• Sörja för god kommunikation på riksplanet
• Tillse att den partiideologiska skolningen fungerar
• Sörja för utbildning och förrätta prov avseende ideologi och informationssäkerhet för kandidater till poster som kräver detta
• Bygga ut verksamheten i landet där det saknas fungerande lokalavdelningar
• Hjälpa lokalavdelningarna genom att bland annat ställa upp med talare som kan representera partiet och genom att förmedla kunskap om organisationsbyggande och rutiner för verksamheten

Distriktsstyrelsen skall:
• Bygga ut verksamheten i så stor del av distriktet som möjligt, bistå vid bildandet av nya lokala arbetsgrupper och kommunföreningar, samt bistå redan befintliga kommunföreningar att bygga upp en stark och självständig organisation

Kommunförenings- och distriktsstyrelse skall:
• Föra register över lokalavdelningens medlemmar och rapportera uppdateringar till partistyrelsen.
• Verka för att partiets budskap sprids till svenskar inom lokalavdelningens område.

D. Samtliga lokalföreningar skall besökas minst en gång under ett verksamhetsår av en delegation från partistyrelsen i syfte att diskutera båda styrelsernas arbete, samt för att behålla och fördjupa kontakten mellan medlemmarna och de förtroendevalda. Det faller på lokalföreningen att till detta möte ombesörja praktiska detaljer.

E. Partistyrelsen skall på riksplanet och distriktsstyrelse skall i sitt distrikt varje verksamhetsår tillse att det anordnas en högtid för aktivisterna, då diplom och andra utmärkelser utdelas. Uppskattning uppmuntrar folk att göra mer, och det visar också vad rörelsen värdesätter. Utdelade utmärkelser på distriktsnivå skall rapporteras till partistyrelsen.

§26 Utskott och grupper

A. Parti- och distriktsstyrelsen skall bilda utskott, även kallade grupper, och tillse att det till varje utskott utses en ansvarig person som ska leda och svara för utskottets arbete. Styrelsen är skyldig att själv utse den gruppansvarige i de fall stadgarna kräver att den ansvarige skall vara ledamot av styrelsen och detta ansvar får inte delegeras ut, såvida den ansvarige inte skall utses av Distrikts- respektive Riksårsmötet. Gruppansvarig som inte är ledamot av styrelsen bör adjungeras till mötena så att redovisning kan ske. Styrelsen måste besluta om syftet för bildade utskott samt inom vilka ramar utskottet får verka och fatta beslut. Den ansvariges ansvar skall vara absolut, det innebär att styrelsen ej får besluta över den ansvariges huvud och detaljstyra, men styrelsen kan avsätta vederbörande eller upphäva beslut denne tagit. Den ansvarige utser själv övriga medlemmar i sin grupp. Gruppens sammansättning skall vara känd av styrelsen.
Gruppen är skyldigt att till ledningsgruppen inlämna planering för sin verksamhet. Gruppens sammanträden och åtgärder skall protokollföras och protokollen lämnas till alla styrelseledamöter. Följande utskott skall finnas:

• Konfliktlösningsgrupp
Gruppens uppgift är att lösa de personkonflikter som uppkommer i organisationen. Gruppen skall formulera en handlingsplan för konfliktlösning. Allt förtal, utfrysning, rykten och dylikt skall snarast rapporteras till konfliktlösningsgruppen. Konfliktlösningsgruppen är skyldig att söka sagesman till rykte eller förtal för att på så vis kunna bekräfta/dementera sanningshalten i detta. Konfliktlösningsgruppen skall tillse att avståndstagande eller tabubeläggning i interna diskussioner inte förekommer i partiet, utan att alla spörsmål, ideologiska liksom andra, löses genom diskussion. I konfliktlösningsgruppen skall ingå minst två ordinarie ledamöter eller ersättare i styrelsen. Konfliktlösningsgruppen i partistyrelsen skall ha en sammansättning representativ för landet.

• Extra konfliktlösningsgrupp
Skall lösa konflikter i ordinarie konfliktlösningsgrupp. Annars enligt ovan, men bör ej vara ledamöter av styrelsen.

• Hemsidesgrupp
Skall ansvara för distrikts- respektive rikshemsidan på Internet.

• Registergrupp
Skall föra register över medlemmar. Skall föra register över aktivisters prestationer. Skall tillse att sträng sekretess upprätthålls för dessa. Partiets registergrupp skall regelbundet uppdatera lokala register. Den ansvarige skall vara ordinarie ledamot av styrelsen.

• Ekonomigrupp
Ekonomigruppens ansvarige benämns kassör och skall vara ordinarie ledamot av styrelsen samt väljas på årsmöte. Gruppen skall ansvara för partiets respektive lokalavdelningens ekonomi. Gruppen skall tillse att partiets respektive lokalavdelningens egendom och finanser förvaltas under iakttagande av sparsamhet och nit, och med beaktande av god bokföringssed. Ekonomigruppen skall inför årsmöte avge kassaberättelse. Räkenskapsåret sammanfaller med verksamhetsåret. Ekonomigruppen skall i god tid, men senast två veckor före årsmötet överlämna räkenskaperna till revisorerna.

• Administrativ grupp
Gruppens ansvarige benämns sekreterare och skall vara ordinarie ledamot av styrelsen. Gruppen ansvarar för organisationens administrativa uppgifter samt arkivering av protokoll och handlingar. Partiets administrativa grupp skall arkivera protokoll och handlingar från årsmöten på alla nivåer i partiet, alla styrelsemötesprotokoll på alla nivåer i partiet, och annat av vikt.

• Planeringsgrupp
Ansvarig för gruppen benämns (parti-/ distrikts-) strateg och skall vara ordinarie ledamot av styrelsen samt väljas på årsmöte. Har till uppgift att utforma och ständigt uppdatera en långsiktig planering för verksamheten, besluta i policyfrågor, sätta upp mål som organisationen skall sträva emot, bestämma projekt och verksamhet som organisationen skall ägna sig åt, samt besluta om och uppdatera ett kalendarium för verksamheten. Organisatören skall ingå i planeringsgruppen

• Ledningsgrupp
Ansvarig för gruppen benämns (parti-/ distrikts-) organisatör och skall vara ordinarie ledamot av styrelsen samt väljas på årsmöte. Skall tillse att planeringen verkställs, att beslut tagna av styrelsen genomförs, samt organisera och leda den löpande verksamheten. Detta inkluderar att planera konkreta aktioners genomförande, ge grupperna uppgifter och tillse att grupperna nyrekryterar. Strategen skall ingå i ledningsgruppen.

B. Partistyrelsen skall dessutom bilda följande utskott:

• Säkerhetsgrupp
Ansvarar för informationsinhämtning samt upprätthåller hög informationssäkerhet i rörelsen.

• Tidningsgrupp
• Tillser att medlemstidning utkommer regelbundet.

• Utbildningsgrupp
Tillser att fungerande utbildning med hög kvalitet fungerar i partiet och att medlemmar och aktivister deltar i dessa.

• Ideologigrupp
Tillser att ideologiskt material produceras och att ideologin utvecklas och fördjupas. Tillse att ideologin är förankrad hos medlemmarna och aktivisterna.

• Kansligrupp
Skall ansvara för rikskansliet.

• Belöningsgrupp
Ansvarar för att prestationer belönas i organisationen.

§27 Styrelsemöten

A. Styrelsen har rätt att till sig adjungera det antal ledamöter den finner lämpligt. Adjungerade ledamöter kan ha yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.
B. Vid styrelsesammanträdena får ledamöter av valberedningen närvara, dock utan yttranderätt.
C. Partistyrelsen och kommunföreningarnas styrelser skall hålla minst fyra, distriktsstyrelsen minst två, ordinarie sammanträden per verksamhetsår. Mötesplan över dessa sammanträden skall fastställas vid det konstituerande styrelsemötet.
D. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, som ansvarar för att kallelse tillsammans med dagordning skickas ut. Dessa skall vara ledamöterna, ersättarna och valberedningen till handa senast en vecka innan styrelsemötets inledande. För partistyrelsen gäller att förslag till beslut skall vara ledningsgruppen till handa senast två veckor innan styrelsemötets inledande för att komma med som punkter på dagordningen.
E. Ordföranden är skyldig att kalla till styrelsemöte om minst hälften av de ordinarie ledamöterna så begär, och detta skall hållas senast tre veckor efter denna begäran.
F. Styrelsen är beslutsmässig då minst 51% av ledamöterna inklusive tjänstgörande ersättare är närvarande. Anledning till ordinarie ledamots och ersättares frånvaro skall föras till protokollet.
G. Vid styrelsemöte har ersättare yttrande- och förslagsrätt. Inträder ersättare i stället för frånvarande ledamot har han även rösträtt. Alla ärenden sker genom öppen omröstning och ordföranden har utslagsröst. Beslut i personvalsfrågor skall tas enhälligt.
H. Ärenden som skall förekomma vid styrelsemöte. Fler kan läggas till:
1) Mötets öppnande
2) Upprättande av närvaro- och frånvarolista, samt orsak till frånvaro
3) Godkännande av kallelseförfarandet
4) Val av ordförande
5) Val av sekreterare
6) Val av samordnare
7) Val av justerare
8) Redovisning av samtliga utskott. Är den ansvarige frånvarande skall någon insatt redovisa utskottets arbete.
8a) Respektive utskott
I. Redovisning
II. Frågor
III. Anmälda frågor som rör utskottet
9) Övriga frågor i förväg anmälda till dagordningen, som inte kan fogas in under någon grupp
10) Fastställande av tid och plats för nästa möte
11) Övriga frågor till diskussion, beslut får ej tas
12) Mötets avslutande

Fördelning av offentliga medel

 

§28 Fördelning av offentliga medel

A. Statligt partistöd tillfaller helt Riksorganisationen.

B. Partistöd från län delas lika mellan Riksorganisationen och det distrikt där länet till största delen ligger, sett till antal invånare. Finns inget organiserat distrikt tillfaller stödet helt Riksorganisationen.

C. Partistöd samt i förekommande fall utbildningsstöd till kommunföreningar delas lika mellan distriktet dit kommunföreningen hör och Riksorganisationen. Eftersom en kommunförenings framgångar är ett resultat av hela distriktets kraftsamling är det upp till distriktet att fördela ut de medel som är ett resultat av framgången. Finns inget organiserat distrikt delas i stället dessa medel lika mellan kommunföreningen och Riksorganisationen.

D. Personliga arvoden såsom riksdagslön, gruppledararvode mm, uppmanas samtliga folkvalda att solidariskt inbetala till sin partiförening på den nivå som man är folkvald för. Undantaget är det belopp som skall betalas som inkomstskatt. Sedan fördelar partiet medel till heltidsaktivister enligt av partistyrelsen fastställda kriterier.

Revision

 

§29 Revision

A. Revisorer skall väljas för att granska styrelsens arbete och riksorganisationens, distriktets, respektive kommunföreningens arbete.

B. Det åligger revisorerna att fortlöpande hålla sig informerade om respektive partiorgans arbete, granska protokoll och andra handlingar samt granska bokslut och andra räkenskaper.

C. Revisionsberättelsen skall avges till respektive partiorgans årsmöte. Det skall framgå om verksamheten och räkenskaperna skötts i enlighet med lag och god redovisningssed. Efter årsmötet skall kopia av revisionsberättelsen inges till närmast överordnade styrelse.

D. Revisorerna skall avge yttrande till respektive årsmöte där det framgår om dessa tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet, samt fastställande av resultat- och balansräkning.

Stadgeändringar och upplösning

 

§30 Stadgeändringar

Ändringar i dessa stadgar kan beslutas av Riksårsmötet med tre fjärdedels majoritet, med undantag för §§1-4 där ändringar inte får göras.

§31 Upplösning

A. Om ett berört organ begär det kan det upplösas av närmast överordnade partiorgan.

B. Vid upplösning av ett partiorgan tillfaller all egendom och tillhörigheter i övrigt närmast överordnade partiorgan.

C. Partiet kan upplösas genom beslut med fem sjättedels majoritet på två på varandra följande Riksårsmöten, varav ett måste vara ordinarie. Det sista Riksårsmötet skall bestämma om partiets tillgångar. Tillgångarna skall tillfalla organisation med syften som överensstämmer i största möjliga mån med §1-3 i dessa stadgar. Vid upplösning av partiets riksorganisation upplöses även samtliga underordnade avdelningar.